Alexia

Hej.

Jag har velat ha en iPod nano jättelänge och igår när min mp3 hade spelat sin sista låt kände jag direkt hur iPod-längtan kom över mig. Igen.
Barnsligt kanske att tråna efter materiella ting sådär, men jo... Det är så jag känner.
Jag skulle vilja ha en röd. Bra med hjälp till aids-forskning och dessutom är den ju snyggast av de snygga enligt mig (bland övriga apple-produkter).
Nu ska jag överväga ekonomin och om den tillåter tänker jag investera.

Som att gratulera mig själv till min blommande inspirations-förmåga.

Ett värmande och kärleksfullt välkomnande tillbaka till skolan efter en vecka av sjukdom. Rörande och underbart!

De frontsnörda vändsydda bockstensskorna har gästspelat i skolan. Imorgon är den officiella sko-visardagen, under redovisningen på Historian.

Efter att ha nattat hästar satte jag mig med plugg. Historia och spanska. Jättemycket, jättelänge. Muy bien, Lia.

Solith är på Cuba och har sett en kolibri. Jag tänker på henne. Jag saknar henne.

Har fått min bokningsbekräftelse på CCMkursen från Marina Läroverket. Guld ju. Imorgon eller när som helst borde islandskursbekräftelsen komma också från Medborgarskolan.

Och så har jag fått ett jobberbjudande från; Elding.is - "Research assistant for the Minke whale and White-beaked dolphin off Faxafloi-Project".
Det innebär: Bo i Islands huvudstad, på en båt. Spana på-, fotografera- och identifiera valar på sjön hela sommaren. Forskning. Grymt!
Hur väljer man då? Reykjavik eller Húsavík?
Gentle Giants i Húsavík verkar ju mysigt, snälla människor som det verkar. Det ger bra magkänsla helt enkelt. Så jag tror ändå att guidejobbet passar mig bättre, som tänkt.
Men är man bjuden så är man trakterad,
TACK I ALLA FALL!

God natt. Imorgon är en annan dag!

Mamma och Pappa jublar från vardagsrummet. Just i denna stund är det trav på TV. I Solvallas 7nde lopp vann segertippade superfavoriten Krutan E., som står i vårt stall. Grattis Suz! Grattis Krutan! Ikväll blir det en segermorot extra till alla bruntar i stallet.

Nu är jag hemma igen efter agilityträning i Nånö ridhus. Jag blev förvånad över hur glad jag blev över att se alla från kursen i höstas. Vi klarar relativt avancerade kombinationer och byten, får beröm och är ett mycket vackert ekipage.


På tisdag kan jag i alla fall visa upp mina färdiga skor för Allan (om än lite väl blandka av fett för tillfället). De har tagit upp mycket av min tid på senaste, och det har varit hurkulsomhelst! Jag kommer Lätt göra fler.

Kanske den första kreationen från Inspiration?

Imorgon ska jag tillbaka till skolan. Skönt att få träffa alla igen! Det är Er jag saknar när jag är hemma.

PussochKram

Hej.

Jag är inne på min 30nde timme. Har liksom bara inte gått och lagt mig än... Blev aldrig trött. Jag var hög på typ medeltida skor. Så nu är de klara i alla fall. Jävligt Guld faktiskt.

Här är den ena av två likadana skor som ännu är på torkning efter vändningen. Ännu fattas detaljer som snören, hälkappa och övre kant, men det är som sagt detaljer. Här är skon och jag är glad!

Jag älskar språk. Och dialekter.

Jag tycker att det är synd att så mycket blir normaliserat bara. Kanske är det för att vi har så många riksmedier...? Vi är hemma med rikssvenskan för att vi bor i Stockholms län, men övriga Sverige hör den ju hela tiden också vilket gör att ursprungliga dialekter späds ut...?
Jag är lite sentimentalt konservativ, eller nåt - dialekter borde bevaras för eftervärlden! Precis som så mycket annat...

För att uppmärksamma dialekter har P4 dragit igång en kampanj som heter "Sveriges skönaste dialekt".
Här kan man lyssna på hundratals bidrag från hela Sveriges olika regioner.

Jag älskar ju Gotländskan. Den är skön som fan. Fast min tyngsta röst faller nog ändå till allas vår roslagsdialekt.
Jag har alltid tidigare tyckt att vår lokala dialekt är hemsk, att det är bonn-läpparna som talar den. Ja, vår höbonde till exempel. Han pratar ju sådär. Men jag tycker inte det längre (ja, bönder är det ju, men...). Jag älskar den - kan det ha med min ålder att göra?

Mikael Blum, Roslagsdialekt:
"Jao, jag minns en morgon, jag skulle segla över en frakt ja till Spillers-boda. Jao, det var tidi morgon och solen den gassa och jag satt och lura av ja ett slag i solskene ...och när ja vakna ja då hade jag segla rakt igenom en gärsgård. En hel fjärrnsväg uppå lann(!) ...men så var det o krisslit mycke dagg i gräse också."

Lyssna på den här och många andra på P4s hemsida;
"Sveriges skönaste dialekt 2008"

Joanna, Jenny, Ludde, Sara, Madde, Jossan

Lia: ... själv har jag just varit uppe på Gräddhyllan. Happening där med.

Jocke: Oj då, var ligger 'Gräddhyllan'?

Lia: Vid mejeriavdelningen ^^ hehe... Jag kan visa dig någon dag.
Har inte varit där förut, men jag tog vägen via frukten.

Jocke: Ha... Det är till att vara rolig :)

Ja. Jag är hemma idag igen.
Tredje dagen. Missar säkert massor, men det förtränger jag. För att lätta lite samvete läser jag någon sida i boken som får mig att somna, eller skriver lite på fördjupningen (om skor) som jag kan sitta med en hel dag utan att vilja sluta.
Jag har varit på Gräddhyllan idag. Men just nu letar jag stipendier.
Det är ju för fan omöjligt!

När jag skulle åka till San Francisco förra sommaren (för volontärarbete med marina däggdjur) sökte jag ju säkerligen 25 stipendier som jag ansåg kunde passa mina ändamål. Inte ens 50lappen fick jag. Bara avslag på alla;

"Tyvärr Alexia. Din ansökan beviljades inte hos vår fond - du är för ung" eller
"...vi anser inte att USA är det land vi vill stödja genom bidrag till projekt" eller
"...du har för låg utbildning. För detta stipendium krävs att du minst är doktorand inom ämnet".
Up yours!
- och gissa om det är glädjedödande. Jag skulle betalat skiten själv. Det föll ju i alla fall. Vilket kanske var tur i ekonomisk synpunkt.

Nu vore det ju schysst med lite cash till språkkurs, ccm-kurs, grundläggande BS-kurs, resan, boende, underhåll...
Jag hittar ju en del.

Ringde en tant på Kungl. Vitterheds Historie och Antikvitets Akademin.
(Hör bara hur det låter!)
Stiftelsen Sven B.F. Janssons Minnesfond; Stiftelsens ändamål är att genom stipendier stödja studier av Islands språk, litteratur och kultur.
Guld! Jag ringde... "Åldersgräns eller förkrav?" undrade jag. "Njaaae sa hon. Oftast beviljas stipendier till personer med grundläggande doktorandutbildning... Har du det?" Nej, det har jag ju inte. Jag frågade henne om hon hade några tips men hon visste inte. Hon försökte lätta min besvikna ton genom att skämtsamt föreslå att jag skulle bli lite äldre och utbilda mig lite till.
Tack sa jag.
Lycka till! sa hon.
Klick.

Efter att ha suttit en hel dag har jag ett hopp; SIS (Svensk-isländska samarbetsfonden). Sista ansökningsdag 1 februari och tillgångar på 3.714.186 kr.
Om jag formulerar mig jävligt snyggt kanske jag lyckas...

Hemma idag. Känns som om jag väger 175 kg., förutom vanliga förkylningssymtom. Jordens jobbigaste. Slapp i koppen. På listan över borde:n står various things 23.

Längtar ner på djupet igen. Vill gå till botten med saken - Vill dyka nu!

Dagens: I morse hörde jag Mauro Scoccos fara sig med osanningar;

Det inns ett hål i himlen där solen slår igenom,
det finns fiskar i havet men det är aldrig någon som ser dem
det finns människor i husen med en längtan till nåt annat
men mitt i deras liv tycks allt bara ha stannat

Nu har jag packat och checkat mina dyksaker. I ottan bär det av till Hölö, söder om stan, med Gudföräldrarna för att testa lite ny utrustning. Förhoppningsvis kanske jag ser någon glasflaska eller en kundvagn, men förmodligen är det sjukt siltigt efter stormvädret.

Natten till idag satt jag uppe och gjorde en prototyp av skorna, fast i tyg. Detta för att testa på tekniken lite först. Det tog asså hela natten och efter ett dygns ihärdigt arbete har jag blåsor och sticksår i händerna, ont i rygg och axlar, och läderbitar över hela huset. Ändå har jag bara kommit till sulorna på de "riktiga" skorna. Jag skulle aldrig slutat om inte sylen gått av (och tur var väl kanske det)! Envis som synden.
Mjukisskorna fick en röd- och en grön bes. För att kunna skilja på babord och styrbord.



Imorgon efter dyket ska jag träna agility. Shit. Jag har ju längtat efter det, men vet nu inte om jag pallar. Det gör jag kanske när vi väl kommer dit.
Den dagen den sorgen, eller... ja. Hur det nu var.

Sofðu vel/Godnatt

Ärligt. En av världens bästa dansare någonsin?
Jag blir i alla fall imponerad, han är ju fan hurbrasomhelst.

Ta dig en titt. Det är det värt!

LÄNK

---

Idag har det hänt. Jag har köpt mina sylar och lintråd och garvade skinn.

Proxima estación; Historiska (med ett mellis-stopp på Fältöversten).

Väl inne på museet såg vi runstenar, kammar och skelett. Vi har löst en flera tusen år gammal mordgåta och hört den egentliga historien om Jungfru Marias liv. Vi har Ötzi-pose:at, dansat i en bio och fått testa på arkeologyrket i praktiken. Vi har sett massor av Guld - och det är fancy.

Tack för en underbar kväll på ett roligt museum!
Jag är fruktansvärt glad att jag flyttade hem.

Imorse var första morgonen i år (tror jag... i alla fall skoldag) då jag kände att det skulle bli kul att gå upp och ta itu med en ny dag. Det är en underbar känsla!

Just det där med att jag tidigare inte hade något mål var nog mitt problem. Jag behöver någonting att fantisera om, organisera inför, som ligger längre fram i tiden - jag behöver att styra en dröm.
Nu får jag göra det, för jag har hittat en. Det känns så himla bra. Inspirerad med flow.

Det ska bli så jävla skönt att komma tillbaka till kuratorn, för första gången på en månad, och berätta allt roligt roligt för henne. Jag är glad över att (efter denna gång) inte behöva träffa henne igen, och det är nog ömsesidigt - no offence.

Den fruktansvärda saknaden efter Krille har lagt sig. Visst vill jag att han ska komma hem, och jag tänker ju på det ofta - men jag har mitt eget att lägga krutet på nu. Det är Fan Guld och hurbrasomhelst.

Idag svängde jag förbi Gamla stan på vägen hem. Jag köpte en bok. "Skoboken" (angående det tidigare inlägget). Ikväll har jag lärt mig fackuttryck som; "bes", "syl", "vändsydd", "bottning" och "syränna" - och att "rågarvat" i detta sammanhang inte har med "skratta" att göra.
Jag har redan läst ut den.
Imorgon ska jag tillbaka för att köpa materialet. Det var för dyrt idag och nu har jag slagit sönder spargrisen... Det var det fan ta mig värt!

...efter inhandlandet av läder, vaxad lintråd och diverse verktyg ska jag till Historiska museet med Johanna och Freya. Utställningar om Ötzi (ismannen från stenåldern), medeltid, vikingar och guld. Det är Guld. För att vi vill. För att det är intressant. Ni kan ju gissa vem det är som lurat med dem :)

Flygbiljetter är bokade till Island. 16 juni kl: 14.10, två månader (till den 19 augusti). Boende fattas i Húsavík, men det löser sig. Det måste det göra! Nu väntar jag otåligt på svarsmail från Stefán, hämtar mail hela tiden. Annars känns det hurbrasomhelst!

På fredag vet jag inte vad som händer. Om jag inte går ut sitter jag väl hemma i fotogenlampan sken och syr världens snyggaste skor. Förmodligen.
På söndag ska jag dyka och träna agility, om det blir som jag vill.
...och jag tackar min lyckliga stjärna (?) för att så mycket ser ut att bli det!
Det är Guld.

Historia A.
Medeltid.
Fördjupningsarbete; produkt och analys
Idé; sy skor.

Ärligt tycker jag att medeltida skor kan vara hur snygga som helst -
om man dessutom sytt dem själv!
Jag har velat göra det sedan i somras, och nu kommer ett ypperligt tillfälle!

Till exempel som dessa frontsnörskor som Bockstensmannen
hade på sig när han dog någon gång mellan år 1350-1370.


Det mindre bilden är av ett nutida exemplar, handsydda - och det är typ så jag vill göra.

Här är den fagre mannen är ägare till skorna till vänster.
Han, Bockstensmannen, är funnen i en mosse i Varberg - väl bevarad från medeltiden. Förmodligen mördad, och med en påle genom ryggen för att hans ande skulle stanna i marken. Han må vara ful, men snygga skor hade han!

Idag är det Knuts födelsedag, och det innebär 20ndag Knut. Granen har åkt ut.



Och så har jag mailat med Daniel om "radicus" och sommarplaner.
Och så har jag granskat en vägg som sparkats sned.
Och så bävar jag inför kommande vecka,
men förhoppningvis blir det förutom skola också lite mer bio, dyk och agility.
Det är Guld!

Finns det någonting bättre än att känna sig inspirerad?

En vis kvinna sa en gång till mig att man har "anden i sig" när man är inspirerad.
(In spiritu)
Att brinna för någonting. Att generera kraft. Att föras frammåt. Att vara inspirerad.

Visst är det ganska vackert?

Fredag visste jag skulle bli en Gulddag. För det fanns inget som sa emot det.

Studiebesök med mamma på pappas jobb och det var riktigt kul faktiskt!

En kväll i stan innehöll bland annat:

°En middag bland ett visst folkslag
°En ring som fastnade på ett korvfinger
°Ett par flickor vilse inne på Hemköp
°En liter sprite
°En väldigt lång men bra film som innebar 3000 uttal av ordet "Gud"
(nästan i stil med Doris Lessing och hennes "böcker")
°Ett cykelhjul i biosalongen
°En ensam man med trumpet
°Ett hus på räls

Jag skrattade nästan mer än någonting annat.
Tack!

One day when she had nothing to do,
Sing rickety-tickety-tin,
One day when she had nothing to do,
She cut her baby brother in two,
And served him up as an irish stew,
And invited the neighbors in, -bors in,
Invited the neighbors in.

And when at last the police came by,
Sing rickety-tickety-tin,
And when at last the police came by,
Her little pranks she did not deny,
To do so she would have had to lie,
And lying, she knew, was a sin, a sin,
Lying, she knew, was a sin.

Tom Lehrer - The Isish ballad

Efter skolan åkte jag upp till Norrtälje helt i onödan och vände i princip lika fort som jag kom dit för att dra till det sköna stället stallet istället. Det ryckte förskräckligt i ridtarmen och efter alla dagliga rutiner ryckte jag med mig en av mina många fina vänner och gav därmed mina båda 600 kilos-tussar lite motion och en sväng i skogen.



På fredag kommer något intressant att hända. Det kan vara det konstigaste någonsin(!?);
Mamma tar med sig min klass till pappas jobb (Radio Stockholm). Med klassen och mamma ska jag alltså sitta och lyssna på pappa som håller föredrag om sitt jobb. Sjukt. Japp. Men mest kul.

Som så mycket annat i denna värld.

Nu börjar svaren droppa in efter mina utskick av arbetsansökningar.

---

Idag har jag lärt mig att Haddock även är en fisk.

 


Haddock is a lean, mild flavored fish of the codfish family, and is found in the North Atlantic, with the average weighing about 2-4 pounds. Haddock fillets are one of the most commonly available frozen fillets found in supermarkets.

---

Fredag kväll:
Somnade på Lövstigen efter en underbar Mobergskväll - precis som jag och Sara (med vår kvinnliga intuition) kände på oss redan innan. Grattis Jossan och Tack allihopa.
Det är jobbigt att man alltid måste vara tvungen att snylta plats på en tusans madrass hemma hos någon annan hela tiden. Johanna, Ben och Jenny erbjöd sig i förrgår och ta åt er, ni som - genom tiderna - hjälpt mig att slippa slagga på den kalla, apäckliga alkisbänken vid ån!
Efter en jävla massa medeltidsröra hamnade jag i alla fall på en madrass hemma hos Jenny. Puss.


Lördag:
Vildsvin härjar runt stallet. Suz har sett spår i sommarhagen och på vägen från bussen fann jag dem också, och senare på ridturen i hela skogen! Många spår, släpande i snön med tydliga lättklövar. Hoppas jag får se dem på riktigt snart - inte bara som vårdare för dem på Skansen, eller spåren av dem där de dragit fram.

Red alltså med Kicki. Finaste.

Bror min fyllde 38 också så det var bara att byta om och kasta sig iväg till tårtkalas i Täby. Mycket trevligt, som alltid.

---

Kvällen utspelade sig i Lohärad, hos Calle-The-Shit. Där överraskade Joanna med att bara vara där. Efter lång tid på Calles "Kiss me"-lakan kom i alla fall Helena, Sara, Nick, Nille, Jenna och Loman. Och så åkte Joanna, kom tillbaka, och åkte.

Bastun hade grabbarna fixat så vi drog dit. Skönt som fan var det och kvällens kväll gick för mig ut på att göra en studie av fulla ungdomar, i och med att jag var den enda som inte drack nåt under kvällen. Till skillnad från andra.
Asså det är så synd att man inte kan spara allt roligt i en burk, på ett band eller i detalj i huvudet, men det blev i alla fall en Guldkväll med (bland mycket annat);

° En halvt utslagen tand på mig och en Pluto-bula i huvudet på Loman.
° En massa sång och skratt.
° Skitsnack om en stackars brud jag träffat, men inte känner.
° Slumpen (1/3) av Jacke-Danne svept av en kille som verkligen inte hade behövt det.
° Brännande kallt torrsim på isen.
° En överraskning skapad av Loman för Calle
° Diskussion då Nille visste att Corona är Tjeckiskt, trots att det står Mexico på flaskan
° En Nick som bara var trött och banne den som påstod annat!
° En lerig och patetiskt olyckligt kär ung man på golvet i bastun.
° En trång och rätt obehaglig resa hem.
° En metallhink och nerrivna korgar från en bänk.
° En sjukt mysig stund i köket med en utvald skara råbra människor.
° ...för att sedan somna tryggt i "Kiss me"-lakanen i det stora huset.

"Jag har en dröm. Den är om Island.

Jag är uppväxt på landet med djur omkring mig, satt på en häst första gången vid två års ålder och har fortsatt sedan dess. När jag var tio fick jag min första egna, och ett år senare skaffade jag islandshäst. Jag har handskats med många olika individer - både mina egna och andras - och jag tror att det var där mitt intresse för Island slog rot, i hästarna.

Jag har alltid velat jobba med djur; har hjälpt djurvårdare i djurpark (Skansen-Akvariet) med deras dagliga rutiner sedan jag var 14 år (på lov och helger) - för att jag har tyckt att det var kul!

När jag träffade delfiner första gången blev jag jättefascinerad och skapade direkt mitt framtidsmål; delfiner utomlands. Ett intresse för vattenliv i allmänhet växte fram och jag började bland annat att dyka. Det har gett mig möjlighet att upptäcka havet på egen hand.

Vid gymnasieval, 2005, blev inriktningen "djurvård i djurpark" i Norrköping, varpå jag flyttade 25 mil hemifrån. Skolan innebar studier i generell djurteori; foder, fortplantning och miljö etc. Den gav mig också möjlighet till arbetspraktisk utbildning och därigenom har jag testat på jobb med bland annat elefanter, sälar och boskapsdjur.

2006 bytte jag skola och flyttade hem igen då jag inte trivdes i staden och under de omständigheter som rådde. Idag läser jag "media" hemma i Stockholm och är mycket nöjd med det. Utbildningen innebär bland annat fotografisk bild, radio- och TVproduktion.

Jag är en ganska lugn och social person som på fritiden umgås mycket med vänner och familj, - och med mina djur förstås. Jag tränar hunden, rider hästen, dyker och sköter allt ansvar som dessa intressen innebär. Äventyr är något jag brinner för, och för att resa och testa på nya saker. Jag är målmedveten, ambitiös och är inte rädd för besväret. Jag är intresserad av mycket och vill veta mer om det mesta.

Idag jobbar jag fortfarande på Skansen-Akvariet för fjärde året och har avancerat från praktikant till riktig djurvårdare med ansvar för bland annat babianer, lemurer och små apor. Jag jobbar även i butiken, sitter i terapihörnan och guidar besökare. Publikkontakt är A och O.

Min dröm om de marina däggdjuren tonades ned när jag helt bytte bana inom utbildning, men jag tror att jag kommer att hitta tillbaka till djur och natur i framtiden då det inte var på grund av bristande intresse - utan omständigheterna - som jag bytte.

Jag är intresserad av Island på många olika sätt. Inte bara hästarna och naturen med både is och eld, utan även vikingahistoria, valarna, den oslagbara dykningen och framför allt språket fascinerar mig! Jag kommer att gå en språkkurs i isländska under våren - som ett utav mina första steg mot den isländska drömmen.

Ett jobb på Island skulle få mig att utvecklas både som person, inom språket och ge mig arbetslivserfarenhet. Jag skulle vilja komma dit och med engagemang jobba med det där jag behövs, under sommaren 2008."

Ännu en dag. typ över.

"it's always allowed to put a question, but the answer has to be respected"

Under dagen har även mamma varit hemma och fått lika lite gjort av allt som står på listan. Dock har en hel jävla massa annat hänt!
Bland annat:

• Mammas mage har buktalat åt min hund
• Jag har suttit och bett "Fader vår" som en nunna i flera timmar (viskandes min ansökningstext högt)
• Mamma har lagt patians så axeln har hoppat ur led
• Jag har brutit ett av mina tysta nyårslöften (precis som 55% av skåningarna gjorde förra året enligt kvp.se)
• Väl framme i stallet sjöng Suz en serenad på loftet

Mina framtida planer är ridtur med Sofia imorgon, Kattenanic ska ut och då hänger jag på.
Lördag ska jag tydligen basta och se musikvideo.

...och en av mina "minst 5 coola grejjer under 2008"(?):

"It's the place where the continental plates meet and drift apart about 2cm per year. Secondly the visibility that you will experience will rarely be surpassed, if ever. 100m+! The reasons for this clarity are twofold: the water is cold (2°C - 4°C all year) since it's the melting water from a glacier about 50km away and has traveled through the lava fields for many years before coming out at the north end of Thingvellir lake through underground wells."


Dive.is

Onsdag:
Äntligen vaknar jag till en ledig dag. Trodde jag.
Syster ringde in mig på jobb, det var kris på Akvariet då Gisse var hemma och spydde. Hjälte som jag är tackade jag ja, kastade mig på bussen och hamnade brevid en gubbe med sönerkrapad (blodig) näsa och världens största underläpp. Han kommenterade allt jag gjorde, svamlade som ett fyllo om november, kortspel och historier från förr. Till hans upprepanden och stammanden somnade jag varpå han petade mig i sidan och sa "pip pip! Somnar du? haha!"
Gud, jag visste inte vad jag skulle säga så jag var mest tyst. När han gick av var jag trevlig och önskade ett gott nytt år.


Dagens besökare i Klapp och Kram var i majoritet italienare och ryssar. Typ. - och så några engelska sällskap, ett tyskt par (där jag bettar på att kvinnan var sköka. Åt minstone önskar att hon vore) och en fritidsgrupp från Upplands Väsby. Runt 500 pers hamnade dagens besökarantal på.
Ibland var det så stojigt att jag ville sova, ibland så lugnt att jag somnade. 4,75 timmar senare fick jag skjuts hem och sov hela vägen.
När jag lagat och ätit anka åkte hela familjen till stallet för att hjälpas åt med insläppet av hästar. Världens bästa Dudde gnäggar dovt när jag kommer - ofta, så som idag. Det värmer mer än mycket annat!



Om jag - mot förmodan - någon gång också får sömnproblem ska jag följa Gunnars exempel; ett ljudband med golfinstruktioner. Man somnar tydligen garanterat inom 3 minuter.

Idag är det första ansökningsdag till Nordjobb. Jag är sjukt taggad! Svårt bara att formulera det där asvikitga personliga brevet. Hur ska jag kunna vänta med svar till maj?! Väldigt spännande, kul att drömma.

Brorsan har planer på att skaffa världens största hund (som jag tycker måste heta Scooby). Och så vill de skaffa barn. Det är kul! Faster Lia liksom.

Jag skulle nog egentligen behöva sova tills skolan börjar igen, för att ta igen sånt jag missat. Men. Det tänker jag inte göra. Alltid likadant. Jag överväger att gå och lägga mig en stund, men väljer istället att alltid göra andra saker - och så plötsligt var klockan 03.30 igen.
...så nu ska jag nog ta och göra en kopp te åt mig och mitt födelsedagsbarn.

Hej.

Jag har ont i magen. Det drar ihop sig till magknip. Vetekudde har jag men känslan kommer inifrån, uppifrån huvudet. Den värsta känslan måste ju vara som nu, när jag ångrar nåt jag gjort - eller inte gjort - och grubblar över det så att jag vänder ut och in på sig själv! Vad hade hänt om jag gjort såhär istället, eller om jag inte hade gjort det där(?)

Förmodligen får jag aldrig veta. Jag kan bara försöka lära mig GAH och bättra mig till nästa gång. När kommer chans att göra om?

Gud hialpi salu minn.
Förlåt mig mina synder. Tack.

Idag, 2 januari 2008, har jag levt med Macintosh i ett år.
Vi har tillbringat (jag vet inte hur många) timmar tillsammans och jag glädjs lika varje gång jag nöjd öppnar min kära Book.
Vi har arbetat hemma vid köksbordet, semestrat i Barcelona och myst i sängen.
I nöd och lust. Jag har inte ångrat min investering en sekund!

Jag vill med dessa ord bara tacka mintrogne vän, och uppmana alla andra att göra som jag gjorde redan för ett år sedan.
Tack!