Historiska


Nyss fick jag ett samtal. Det innebar ett erbjudande om en plats för mig som ordförande i min dykklubb (- för hela klubben!). Det innebär ett hiskerligt ansvar och Gud vad roligt det vore! I synnerhet som killen som ringde hade blivit tipsad om mig som "en ung, intresserad frisk fläkt som skulle kunna lyfta klubben och komma med kreativa idéer".
Det vore en bra merit, och roligt att bli mer engagerad inom dykningen som högsta huvud bland "dammiga gamla grodmänsgubbar" som han själv utrryckte det, men jag är tvungen att säga nej. Jag skulle aldrig hinna. Tyvärr.
Blir man bjuden, är man trakterad. Tack i alla fall! En annan gång kanske?





Idag har det hänt. Jag har köpt mina sylar och lintråd och garvade skinn.

Proxima estación; Historiska (med ett mellis-stopp på Fältöversten).

Väl inne på museet såg vi runstenar, kammar och skelett. Vi har löst en flera tusen år gammal mordgåta och hört den egentliga historien om Jungfru Marias liv. Vi har Ötzi-pose:at, dansat i en bio och fått testa på arkeologyrket i praktiken. Vi har sett massor av Guld - och det är fancy.

Tack för en underbar kväll på ett roligt museum!
Jag är fruktansvärt glad att jag flyttade hem.

image311image312

image304

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0