Alexia

Två veckor kvar tills jag ska dit igen. Den här gången blir det tufft rent fysiskt.
Fyra dagar brand, en dag livbåt.
"Hoppas du tränar" sa de när jag bokade kursen. Jag ska bara rökdyka och lyfta upp män på axeln med brandmannagrepp och springa ut med dem genom elden och sådana saker.

Tror ni inte att jag kommer passa i en rökdykardräkt?
Det är ungefär som SCUBA, men istället för 2°c är det eld liksom. Grymt ju.

Foto.
Låt mig presentera mina hjärtegryn;

"Jag följer huggspåret med mitt finger och tyder min första runsten..."

... citerar Kalle runristare på sin hemsida om när han blev fascinerad, och fortsätter;

" Tanken svindlade, Farbjörn hade gjort sig hörd långt in i sin okända framtid, han lät en del av sig själv och sina medresenärer leva längre än vad som var möjligt och de blev en del av nordens historia."


Efter att ha läst om honom, hans stenar- och teknik en hel natt önskar jag mest att det ska bli ljust igen så att jag kan gå ut och leta;

" Åk ut på landsbygden en tidig vår och sök utefter åkrarnas kanter. Där har bonden släpat fram besvärliga stenar och block som legat ivägen på åkern. "

Som elev på Täby Enskilda har man tillgång till bokningssystemet - ett privilegium!
Man kan - bland allt annat - boka fotoutrustning och fota i vår fotostudio.

Nu efter gröten, före skolan så ringde jag SAS och bokade om min flygbiljett. Detta innebär att jag flyger den 25 istället för 19 augusti. Det är en vecka till (minus en dag) från vad som var planerat från början.

70 dagar på Island.

Jag älskar sol och drömmar, det isländska språket och oväntade samtal.

Men det som är allra mest jävla Guld är att jag hittat en ansökan om Isländskt IDnummer. Jag som undrat så! Isländskt personnummer måste jag ha för att få jobba på Island och i första hand nu för att Hilmar ska kunna verifiera mina kurscertificat.

Under min lediga timme fikade jag med Emma vid centralen. Hon exploderade nästan av allt hon hade att berätta om sin 6 veckor ånga Sydafrikaresa. The big five två gånger om dagen, människor från världens alla hörn och äventyr. Jag vill också!

Världens finaste JoMo kom brännande mot stallet på lillebrors megatuffa moppe och jag fick flashbacks från högstadiet - kände mig som Anna i Sunes sommar.
(...vad gör man om man bor som vi och inte har körkort för än om några veckor?)

Vi fixade våra hästar och när lädren var rätt inställda var det bara att sätta av! Båda mina pållar kom ut samtidigt och Johanna slog mig med häpnad - vilken ryttarinna! Hur kommer det sig att hon spelar fotboll på elitnivå när hon har en sådan fallenhet för detta!? Hon ville inte ens sluta galoppera... :)

Det var en underbar tur enligt mig (som de flesta andra också tack och lov), trots att vi inte såg några älgar. Och om du vill galoppera igen Johanna, så är det bara att komma tillbaka, för de är ju där jämt! (Och jag med för den delen).
Hjärtligt välkommen åter!

Jo, men visst sörru. Idag var en bra dag! Jag och bästa Kicki red alla våra fyra hästar - i solsken, fågelsång och glada vänners lag.

Kicki som tycker älgar är obehagliga gick oturligt nog först när vi (mer eller mindre) klev på en stor älg som sov i det höga gräset, mitt på stigen där vi skulle gå. Hästarna bara iakttog med skräckblandad nyfikenhet skogens konung. Till slut reste den sig och älgade iväg - belyst av de sista gyllene solstrimmorna mellan träden och till sången av fåglar i den doftande vårkvällen. Jag frågade Kicki från hjärtat;
"Kan man komma närmre naturen?!" Hennes spontana svar var;
"Nej, Lia, jag tror inte det."

---

Då kanske Johanna kommer till mig på onsdag och rider. Det vore ju verkligen hur kul som helst! Fan va mysigt. Hon får äran att låna min gråa, oslipade diamant Völur.
Jag minns när jag fick honom, i mars i femman. Det var ett tag sedan - typ 8 år! <3

---

Jag fick privilegiet att luncha med bror min, på en bänk uppe på LV3 i solskenet. Hurbrasomhelst!

---

Sen reste jag 3 timmar för att jobba 2. Skitdumt låter det, jag vet, men låt mig därtill tillägga att jag faktiskt pluggade på bussen och så räddade jag en vän ur klistret genom att splitta hennes tid och ta andra hälften. Så det jag gjorde i stan idag var att sola två timmar bland Madagaskiska halvapor - och få lön för det.

Trots den bedövande starka smaken efter Listerine, kan jag ändå känna lukten som infiltrerar hela Lillstugan - gummi och blöt neoprene = dyk. Mmmm... Jag mår bra då.

Hela min lilla vackra lya är nu full av strategiskt upphängda luvor, remställ, regulatorer, underställ, handskar, fenor, sockor, instrument, vikter och en torrdräkt - som alla hänger på tork. Det blir så när mär man blöter dem...
Bill och jag drog nämligen (med fyra andra aktiva grodor, och en fru) till Lidingö idag för att träningsdyka, men jag hävdar fortfarande att det även var ett mysdyk.
Samma grej som förra helgen; 39 minuter, 2°c i vattnet. Sikten var rätt dålig och kan ha legat på ...2-3 meter? Vi såg några däck, en massa skorv, en miljon golfbollar, och en barncykel. Vi hittade inte de tre bilar och två båtar som vi visste skulle finnas men. Jag hittade ett nytt vrak! Och jag fick skjuta min första korv. Det var Guld.

Jag har det bra nu. Visst har jag det, men vad hade hänt om...?

Jag såg gamle skolkamraten Emil W.'s bilder på facebook. Förutom att han är en förebild i sin äventyrlighet och gör saker som jag önskar att jag kunde göra i detta nu (surfa, klättra i berg och resa till Island m.m.) så gick han ju också ut Gullmarsgymnasiet (Gullmarsfjorden, Lysekil, utanför Göteborg)
- marinbiologisk inriktning.

Den skolan och linjen var mitt andrahandsval i nian, efter djurvård i djurpark i Norrköping. Jag kom in på båda, men valde Himpa.
Vad hade hänt om jag hade valt Gullmarsgymnasiet istället?

Jag funderar. Spekulerar lite.
...accepterar det jag inte kan ändra. Och längtar till dyket imorgon.

Fredag kväll.

Efter att ha suttit med i studion och bevakat Lantz i P4-sändingen (som även sänds på TV) och därigenom mött Annika Lantz, the Looptroop rockers och Sanna Nielsen på Radiohuset, tyckte jag och min huvudvärk att det var dags att åka till stallet.
Där var jag och Dudde-Ludd ute på tu man handi över en timme. Sen flätade jag hans man och klappade på honom.
Jag är lite bekymrad, för jag får ont i mitt högerknä när jag rider. Jag har funderat över det och kommit fram till att det nog har att göra med när jag ramlade av honom i vintras och landade på just det knäet, rakt ner på den genomfrusna marken.

Dagens outfit;
Ett par helskodda ridbyxor, en alldeles för stor Russel Athletic-tröja och mina Matte-strumpor. Dagens doft är ... häst?

En glad dag i skolan.

Bytte om i bilen på stallplanen för sadelkammaren brukar vara iskall trots element.
Då improviserade vi poesi; "Skator i gruset. Vårlök".
Det var jättekul då, varpå jag ritade ett par kryckor i imman på fönstret.

När jag kom hem efter en ridtur så trodde pappa att min skeppsråtta hade tagit med sig en skalbagge upp i hans säng, men när han visade mig den så kunde jag berätta att skalbaggen faktiskt bara var en sytråd.

Morfar skulle fyllt 88 idag. Mamma sa imorse; "Grattis pappa, men du får ingen tårta idag. Så många ljus har har jag inte...".

Nu vid halv tio är det dags att skriva klart ett arbete om en författare jag knappt ens kan stava till.