Grej of the day.
Jo, men visst sörru. Idag var en bra dag! Jag och bästa Kicki red alla våra fyra hästar - i solsken, fågelsång och glada vänners lag.
Kicki som tycker älgar är obehagliga gick oturligt nog först när vi (mer eller mindre) klev på en stor älg som sov i det höga gräset, mitt på stigen där vi skulle gå. Hästarna bara iakttog med skräckblandad nyfikenhet skogens konung. Till slut reste den sig och älgade iväg - belyst av de sista gyllene solstrimmorna mellan träden och till sången av fåglar i den doftande vårkvällen. Jag frågade Kicki från hjärtat;
"Kan man komma närmre naturen?!" Hennes spontana svar var;
"Nej, Lia, jag tror inte det."
Då kanske Johanna kommer till mig på onsdag och rider. Det vore ju verkligen hur kul som helst! Fan va mysigt. Hon får äran att låna min gråa, oslipade diamant Völur.
Jag minns när jag fick honom, i mars i femman. Det var ett tag sedan - typ 8 år! <3
Kanske minns någon den här synen?
...och fortfarande hänger vi ihop. (Precis som Johanna och jag) :)
Vissa saker vill man ska hålla för alltid.
Kommentarer
Postat av: Mickan
Jag kommer ihåg :D
Trackback
