Alexia

Asså. Tänk om jag bara hann/prioriterade bloggandet mer, för ikväll märkte jag att det är sjukt kul att läsa det jag skrev för ett år sedan. Vad jag gjorde då och hur jag tänkte. Jag fantiserade om det som skulle hända, som jag nu redan varit med om och det roligaste är ju att i februari nästa år (om jag läser det här) kommer jag ju att tänka tillbaka "Shit, då hade inte det här och det här hänt..."

Det har hursom varit en väldigt turbulent vecka på många (mer eller mindre privata) sätt. Nu är det fredag kväll och jag är dööööd efter de otaliga nätter vars sammalagda antal timmars sömn kan räknas på min ena hands fingrar. Att vara oansvarig straffar sig, men det är värt det. Jag gillar det. och han vet det.

---

Det här är en bit drivved som flutit omkring i havet under en tid (kort eller lång?) och som av vågor till slut kommit upp på stenstrand i Norge, där jag plockade den bland tång och musslor. Wikipedia tells us: "According to Norse mythology, the first humans, Ask and Embla, were formed out of two pieces of driftwood, an ash and an elm, by the god Odin and his brothers, Ve and Vili."

 Inte för än i helgen kom jag på ett motiv som jag tyckte kunde passa att måla på träbiten; Skjálfandi bay, Kin mountains, hoppande knölval och Faldur. Det här är sommar för mig - mitt andra hem - både den förra och (förhoppningsvis) den som kommer också. 112 dagar kvar till Island nu folks! Enkel biljett.

Den här lilla träbiten gick iväg på posten till Island i måndags
- adressaten är väl självklar?

När jag kom hem samma dag hade jag ett paket i lådan från Island (vad fan är sannolikheten för att båda ska skicka spontana presenter samtidigt?).
Danni's otroliga överraskning visade bara ÄNNU en gång att han uppfyller alla tänkbara krav för en perfekt pojkvän i min värld! Det blir bara bättre...

---

Var programledare i På G idag igen, radio. För sista gången under praktiktiden. Nästa vecka är det "vanlig skola" igen, men jag ska försöka att inte klaga. Själv lovade jag mig att inte vara lika entusiastisk i år. Även om det är sista terminen tänker jag inte låta plugget ta över mitt liv. Punktur.

Man får i alla fall vara med om väldigt mycket som reporter - jag har lärt mig hur mycket som helst! Under praktiktiden har jag intervjuat (utan kronologisk ordning);

en runristare,
en hemvårdare,
en frimärksgravör,
en släktforskare,
en kravmaga-utövare,
en hundmassör,
en bahá'í 
en brandman
och ett par bröder som spelar musik och äger en ICAbutik.

Förutom det har jag sänt två timmar radio sex gånger,
skrivit krönikor och artistporträtt
...och på TVsidan varit programledare för Nyfiken På tre gånger,
testat bildproducentjobbet och skapat inslag.

Svenska Bahá'í-samfundet fick alltså besök av mig som radioreporter i tisdags. Örjan, sekriteraren på centret, är en väldigt trevlig farbror som håller till i huset på heltid. En massa prat om religionen blev det och jag lyssnar idel öra. Jag ska ta mig en titt på böckerna jag fick, men om jag går på studiecirklar återstår att se...