Alexia

Första november. Välkommen. Efterlängtad är du. 48 dagar kvar.

Igår var sista dagen på intensivkursen. Fan va tråkigt. Skämtar inte. Jag har ont i magen för det. Vill inte sluta. Sån är ju jag. Jag kommer sakna allt; Norrtälje, människorna (Ann, Erik och Johanna framför allt), bilen, vårt pluggande av körteori och sist men inte minst den känslan av att det händer mycket på kort tid. Precis som under dykkurser, min brandvecka i Mariehamn och resor.
Något utöver det vanliga liksom.

Ibland undrar jag hur det hade varit om jag hade valt Roden från början. Jag ler.

Tackade nej till Halloween-meeting med mina media-flickor igår. Trodde aldrig jag skulle orka åka till Berga. Skulle nog inte det heller. Åkte hem och tänkte göra fredagkväll... Men plötsligt fick jag för mig att gå ut i alla fall och hann precis in före 23. Hoppade på bussen och där skulle jag mött Mr Cedersved. Vart han tog vägen sedan har jag ingen aning om, och hittade honom inte senare heller.

Som tur var är man aldrig ensam på Mobet. Väl där uppe blev det en massa kära återseenden, precis som jag hoppats på - och trott. Dansade som om jag inte varit ute sen jag kom hem...
Fredagskvällen var lyckad, även om det kändes skumt (tråkigt?) att inte tillhöra ett sällskap ...men hur det än var så slapp jag sova på parkbänken den här kvällen också.
Tack Tack.


Lördag, fast helgdag.
Syster fyller 41 imorgon och jag har precis fått veta att jag ska få ett nytt kusinbarn. Grattis.

Ikväll är det allhelgona och jag vill gå till byns kyrkogård med hunden när det blivit mörkt, enligt tradition. Det är fett najs med alla ljus i mörkret, underbelysta träd, stenmuren och sjön nedanför. Dit vill jag gå innan jag drar vidare hem till Solith. Chilla med ett Gäng. Det blir typ som en liten klassträff - och så Lia.

Borde verkligen ta igen skolan som jag missat, men känner att gårdagskvällen gör sig påmind. Så istället ska vi ut och dra ris på tomten i solen och friska luften, hunden och jag.