GAAAALET händelserik fredag.

HELT JÄVLA UNDERBART!
Asså låt mig ta det från början....

Vi åkte vi in tillsammans i förmiddags till VV, jag och Mickan (med Johanna som stöd). Mötte Calle, fotade oss, fick se våra kommande körkort och gick därefter in i sal 4 13.30. Efter en kvart gick Calle ut, först av alla. Trodde han hade gett upp typ. Folk droppade av och jag hörde plötsligt Mickan sucka. Jag la handen på hennes axel och sneglade försiktigt på skärmen varpå jag ser den gröna texten "Godkänd". När jag till slut tryckt på fucking knappen och datorn tänkt över saken en evighet fick jag ändå också ett grönt svar. Det visade sig att vi hade klarat oss alla tre! Gud hör bön.

Efter provet mötte flickorna Julian, Mickans lillebror (med mor och syster) och fikade årets första - och färmed största - lussebulle på ett mysigt café vid plattan.

Tog roslagsbanan tillbaka till skolan och TäbyPark för galakvällen med utvecklingsstörda. Mingel och jag agerarde vimmelfotograf tillsammans med några kollegor. En sak är säker; de här grabbarna är bättre på att ragga än andra killar. Eller "bättre" är ju helt fel ord. Men de tar för sig helt otroligt (lite för mycket?).
("hö hö, Lia, det är det du får!")
Bland annat gav "Momas" mig sitt nummer, jag fick olika pussar på kind och en låt tillägnad mig. Ganska gulligt ändå, och rätt chockartat. Jesus. Fett svårt att dissa dem liksom. Charm i ett nötskal.


Jan Johansen (som bland annat vann Eurovision 1995) kom som gäst (ideellt) och något utav det roligaste och sjukaste bland allt det här roliga och sjuka, det var att typ så fort vi möttes började vi rappade Eminen i duo ("Without me") och fråga mig inte riktigt hur det gick till. Klickade liksom mellan mig och den där tönten som sjunger svensk smörsång. Fett skön kille i alla fall!
Förstås bjöd han upp folk på scenen och jag har sällan sett en sådan glädje, stolthet och utstrålning som hos de här utvecklingsstörda människorna när de fick sjunga med sin idol inför publik och vi, tre stillbildare, ligger och fotar just dem.


"Le brett nu, Janne!"

Efter galan for jag in till stan IGEN och mötte några Täbykompisar och deras kompisar och så drog vi till Sergelbion. Premiären av Twilight var vårt mål - och fan va bra den var. En riktigt välgjord film som tar andan ur en. Rekomenderas verkligen, framförallt för tjejer :P Hela salongen skrek när Edward (Robert Pattinson) kom i bild första gången (och en massa andra gånger också förstås. Råskön premiär!). Och visst... Ja. Han är sjukt snygg - och farlig.


23.30 satte jag mig på bussen mot Norrtälje och sa godnatt till mina hästar i stallet i Ledinge innan jag vandrade den sista halvmilen hem. Så kan det gå om man inte har körkort än men bor på landet. Någonstans tror jag att jag behövde det efter denna SJUKT händelserika och UNDERBARA dag.

JAG ÄR EN LIVSNJUTARE SOM FAR FRÅN UNERBAR PLATS TILL ANNAN.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0