Långfredag, visst?
Ur mail till Krille
citat
Tydligen är farmor ganska dålig och pappa sa därför att han tyckte jag skulle följa med till Bosse och Patricia för (som vi sagt flera gånger förr;) "det här kanske är sista gången vi har chans att träffa Farmor".
Men det bryr mig faktiskt inte så mycket längre.
Jag har fått en ganska skum syn på döden i allmänhet på sistone. Känner inget större medlidande med dödssjuka, skulle nog inte sörja så mycket om Senta dog (trots att hon funnits vid min sida så länge) och idag kan ju förresten lika gärna vara sista dagen pappa träffade mig också - eller jag honom för den delen.
Lackar på att människan tror att hon är odödlig. Sjukt ju!
Jag blir mest arg på stora rubriker i tidningar; "Alice Brandt talar ut: Jag ska dö".
Jaha, vem fan ska inte det? ... och jag kanske dör före henne trots att inte ens doktorn sagt det till mig!
Alla liv har en dödsdom. Jag ska faktiskt också dö snart (inom loppet av typ 60 år, bara det att jag kanske har möjlighet till några fler timmar efter Alice Brandt's tid).
...eller kanske dör jag nu - vid 18 års ålder, och då har hon - 53 bast - ändå levt ett myyycket längre liv än jag.
...och det har hon i så fall gjort även om jag lever i 30 år till.
Är det synd om henne ändå? (Ett liv på 1600-talet var inte längre!)
- och en livstid är ju trots allt ett-livs-tid - oavsätt hur långt- eller kort det är.
Ett långt liv är inte det samma som ett innehållsrikt liv.
Det skulle kännas helt okej för mig att dö idag, för jag är lycklig och nöjd med mitt liv. Människor som är det, är nog inte vara rädda för döden tror jag. Vad tror du?
Så vad säger du om påståendet; "Folk som har en sund inställning till livet, har även en sund inställning till döden"?
Att dö är lika naturligt som att födas, när fan ska människan inse det?!
Visst kommer jag sakna gamla Senta när hon dör (inte 'om' - utan 'när') - klart det blir tomt, men det är ju så naturligt. Som när allt bra tar slut.
Mer än att sörja att hon dör, kommer jag glädjas att hon levt. Kommer ju liksom inte ens komma som nån nyhet när hon dör, just för att hon är gammal.
...så ska jag i alla fall med Jocke och fira påsk, medan jag i tanken hoppas att Farmor kommer att dö lycklig efter ett långt och innehållsrikt liv.
slutcitat
citat
Tydligen är farmor ganska dålig och pappa sa därför att han tyckte jag skulle följa med till Bosse och Patricia för (som vi sagt flera gånger förr;) "det här kanske är sista gången vi har chans att träffa Farmor".
Men det bryr mig faktiskt inte så mycket längre.
Jag har fått en ganska skum syn på döden i allmänhet på sistone. Känner inget större medlidande med dödssjuka, skulle nog inte sörja så mycket om Senta dog (trots att hon funnits vid min sida så länge) och idag kan ju förresten lika gärna vara sista dagen pappa träffade mig också - eller jag honom för den delen.
Lackar på att människan tror att hon är odödlig. Sjukt ju!
Jag blir mest arg på stora rubriker i tidningar; "Alice Brandt talar ut: Jag ska dö".
Jaha, vem fan ska inte det? ... och jag kanske dör före henne trots att inte ens doktorn sagt det till mig!
Alla liv har en dödsdom. Jag ska faktiskt också dö snart (inom loppet av typ 60 år, bara det att jag kanske har möjlighet till några fler timmar efter Alice Brandt's tid).
...eller kanske dör jag nu - vid 18 års ålder, och då har hon - 53 bast - ändå levt ett myyycket längre liv än jag.
...och det har hon i så fall gjort även om jag lever i 30 år till.
Är det synd om henne ändå? (Ett liv på 1600-talet var inte längre!)
- och en livstid är ju trots allt ett-livs-tid - oavsätt hur långt- eller kort det är.
Ett långt liv är inte det samma som ett innehållsrikt liv.
Det skulle kännas helt okej för mig att dö idag, för jag är lycklig och nöjd med mitt liv. Människor som är det, är nog inte vara rädda för döden tror jag. Vad tror du?
Så vad säger du om påståendet; "Folk som har en sund inställning till livet, har även en sund inställning till döden"?
Att dö är lika naturligt som att födas, när fan ska människan inse det?!
Visst kommer jag sakna gamla Senta när hon dör (inte 'om' - utan 'när') - klart det blir tomt, men det är ju så naturligt. Som när allt bra tar slut.
Mer än att sörja att hon dör, kommer jag glädjas att hon levt. Kommer ju liksom inte ens komma som nån nyhet när hon dör, just för att hon är gammal.
...så ska jag i alla fall med Jocke och fira påsk, medan jag i tanken hoppas att Farmor kommer att dö lycklig efter ett långt och innehållsrikt liv.
slutcitat
Kommentarer
Postat av: J
Du är så klok, min vän.
Trackback
